80-talet. Jag växte upp under denna epok, jag bar stentvättade jeans med pastellfärgade tygdekaler på sidorna, jag hade en respektabel samling He-Man och G.I Joe gubbar, ”Upp över mina öron” med Orup och Glenmark spelades på min skivspelare och Wrestling var skithäftigt. Min familj hade ett skåp med en respektabelt stor VHS-samling med allt från ”Commando” till ”Ett rum med utsikt”. Min storebror ägde ett helt fantastisk discjockey-bord med två skivspelare och två lampor som påminde om en insekts känselspröt och bordet var målat i chockrosa, jag tyckte det var hur häftigt som helst och jag var impad att min bror var DJ på den tiden.
”Den hetaste TV-showen då och födelsen utav kombon rosa T-shirt och vit kavaj”
När Classe körde ”Rakt över disk” på P3 så spelade jag in programmet och lyssnade på det i min gula sony walkman som jag hade hängandes på mitt skärp, plastbrickan på baksidan som fungerade som klämma lossnade jämnt och det är ett under att inte min walkman gick sönder efter alla gånger det föll till den hårda asfalten.
Otaliga somrar spenderade jag i Grängesberg en liten håla strax utanför Ludvika i dalarna, vi hade släkt som bodde där eller rättare sagt mina syskon hade det, en excentrisk farmor som heter Dorothy. Jag är egentligen ett halvsyskon men det var aldrig någon utav mina syskon som kallade mig för halv, jag var deras lillebror rätt och slätt och så har det alltid varit. Kan fortfarande bli arg om någon kallar dom för halvor, det är inga halvor för mig, punkt!
På 80-talet gick man över till kompisar som hade Sky Channel och kollade på DJ Cat show som visade barnserier som He-Man, G.I Joe, Thundercats och Mask, Mask var så sjukt bra minns jag, det handlade om folk med olika hjälmar som gav dom unika krafter och det fanns ”ondingar” som också hade hjälmar och ja dom kämpade mot varann. G.I Joe hade dom tuffaste skurkarna, dom så kallade ”Cobra” och en utav dom hade ett huvud helt täckt i ett blänkande skal av silver, det var riktigt bad-ass på den tiden.
”Bara så AWESOME!”
Jag glömmer aldrig min kompis på fritids som hade en He-Man borg, jag minns inte honom men jag minns den där borgen och hur jävla avis jag var på honom för att han hade en sådan. Det gnagde i mig att jag inte fick någon, det var bara så orättvis. Jag var ett rätt lugnt och stillsamt barn men jag var en pina att ha med i affärer och mina syskon avskydde att gå i butiker med mig. Tydligen brukade jag lägga mig ned i gången och sparka och gallskrika när jag inte fick det jag ville och det fick jag inte alltid även om jag helt klart var bortskämd, sådant är fortfarande pinsamt att tänka på idag. Stackars mamma och stackars syskon.
Jag hade en vän som hette Magnus, han var flera år äldre än mig och hatade barn men inte mig, han var min beskyddare och jag fick alltid vara med. Magnus lekte med mig, vi cyklade på BMX tillsammans. BMX var det man skulle cykla på under 80-talet. Min hoj var röd och vit och på ramen satt en vadderad avlång grej med någon tuff logga på. Magnus var min hjälte när jag var liten och jag såg upp till honom. En gång när vi lekte krig råkade jag kasta en sten i huvudet på honom så han började blöda. Jag började störtböla och sprang hem livrädd. Mamma fick försöka lugna mig medan jag grät högljutt och skrek att Magnus blöder och han kommer att slå mig. En stund senare plingade Magnus på dörren och mamma öppnade dörren, han sa att det inte gjorde någonting och att allt var bra, han hade kommit förbi för att se hur jag mådde. Mamma frågade om han kunde gå och handla lite lego med mig och han svarade javisst. Magnus fan så hygglig han var, en dag flyttade han bara och var försvunnen ur mitt liv för gott. Han hade det svårt hemma det vet jag och han var fylld utav ilska men när han var med mig var han världens snällaste kille och än idag tänker jag på honom och undrar vart han är och hur han mår. Jag saknar honom fortfarande ibland.
Jag minns också en tjej som bodde i närheten som jag var oerhört kär i och jag tror hon hette Maria, jag har minnen utav mig och Maria som jag idag inte vet är minnen eller dagdrömmar från den tiden. Ett minne är från en gång när jag och Maria satt i en skrotbil som stod på hennes innergård, idag finns det inga skrotbilar där och jag kan inte svära på om det någonsin fanns några, det kan vara ett sådant där minne man rekonstruerat och försökt lappa ihop efteråt men jag minns att jag var lycklig där i bilen med Maria.
80-talet är ett färgglatt myller utav bilder i mitt huvud, en rad minnen jag inte riktigt minns ordningen på. Jag minns när jag cyklade runt utan stödhjul för första gången på en gård på taket där jag bodde ett par år när jag var liten och jag minns att jag kraschade ned i en buske, från samma tak kastade jag och en kompis sten ned på bilarna som stod parkerade nedanför vårat våningshus, polisen kom och min pappa var skitförbannad, han var en av poliserna. Jag minns porrtidningsgömmorna jag och en annan kompis hittade på ”Oxbacken” en bit från mitt fritids och jag minns de förvirrande känslorna av kåthet som var väldigt främmande på den tiden, jag visste ju ingenting om sådant då och jag minns att man skämdes och var otroligt fascinerad på samma gång. Porrtidningsgömmor fanns det lite här och var undangömda på den tiden och än idag så vet jag inte varför folk gömde dom utomhus, min teori är att det var äldre ungar som hade snott dom i butiker och gömt dom ute så att inte deras päron skulle hitta dom senare. Porrtidningar såldes i varje jävla kiosk, ICA och bensinmack på 80-talet och det var jobbigt när man började utveckla någon slags könsdrift och kämpade med att inte stirra på omslagen varje gång man stod där och skulle köpa en spindelmannen eller dylikt, minns än idag hur det hettade till i ansiktet när man stod där och gud så jag skämdes.
Garbage Kids. Minns någon dom? Det var samlarbilder med kåldockeaktiga barn i bisarra sammanhang. alltid vanställda på ett humoristiskt sätt och hett åtråvärda under en period. Jag minns hur jag och en kompis cyklade ut till en avsides belägen mack för att få tag på bilder, det var ofta slut på bilder överallt. Manicklar var också poppis en period, det var olikformade plastbrickor i en massa färger som man samlade på i plastpåsar och spelade med på skolgården. Det fanns alltid något alla samlade på i olika perioder som varade olika länge, det gällde att hänga med i pryltrenderna på 80-talet.
”Föräldrar på 80-talet ville förbjuda dessa morbida samlarkort, jag hade en ansenlig samling.”
Det var något speciellt med 80-talet, kanske utav den enkla anledningen att jag var barn då och allt var ett äventyr men jag tycker om att intala mig själv att det var något magiskt över detta årtionde. Idag lyssnar jag stundvis på Van Halen eller Rick Astley och bara myser och tänker tillbaka på en tid utav BMX-cyklar, stentvättade jeans och en vän som hette Magnus.
Orka! 
Underbar text! Själv är jag lite äldre, så jag tänker med samma barndomsnostalgiska skimmer om Sweet, att jag genom min system mot min vilja blev passiv ABBA-lyssnare, och cyklar med limpa. Annars är det förstås precis samma sak.
Fast porrgömmorna fanns även på min tid. Fast jag tror att ”skogsporr” är den vedertagna beteckningen. Din analys av dess ursprung är nog korrekt. Men jag kan lägga till en källa, där en del barn snodde från sina storebrorsor och farsor. De äldre brödernas och pappornas möjligheter att sätta fast tjuvarna var av naturliga skäl obefintliga, och de fick nöja sig med att själva gömma dem så gott det gick.
De där ”morbida” samlarkorten är fina! Moralpaniken är alltid densamma.
Underbar text och väl skrivet! Kommer ihåg allt det där och hade själv He-man borgen :D Det som berörde mig mest var nog stycket om Magnus, han lät som en fin kille. Hade också en granne som hette Fredrik som var ett år äldre än mig som bara fanns i mitt liv en kort stund men vi blev bästa vänner efter vårat första ”tja!” Han hade det kämpigt hemma likaså med alkoholiserade föräldrar och man fick aldrig ”vara” hemma hos honom, minns jag. En dag packade de ihop allt sitt och flyttade till Gotland, vet inte om vi ens hann att säga hej då till varann riktigt ordentligt. Likt som du, så tänker jag på honom ibland också trots att jag är 35 år idag.
Härligt att höra att jag inte är ensam om att ha haft en Magnus i mitt liv. Jag hoppas jag får träffa honom en dag igen och jag hoppas du får träffa din Fredrik igen.